HONDA COMSTAR-FÄLGAR

ÖVERSIKT MC

I slutet på 1970-talet var den helt dominerande fälgtypen trådekrade.

Gjutna fälgar fanns som extra tillbehör och hade betydligt högre stabilitet än de trådekrade. Vissa gjutna fälgar var ganska tunga och de lättare varianterna var å andra sidan behäftade med prislappar som inte vanliga hojåkare gillade.

Samtidigt börjar slanglösa däck dyka upp från däckstillverkarna och dessa däck hade framför allt ett långsammare punkteringsförlopp än de slangbärande. Får man ett hål i slangen så är luften borta snarare nyss än strax och det är ingen trevlig upplevelse att få punktering på framdäcket ens i normala hastigheter.

Då lanserade Honda sin tekniska lösning med plåtekrar som man kallade Comstar. Den pressade fälgen hade inga hål för trådekrar utan man valde att göra en fals i mitten på vilken man nitade ett antal, oftast fem, plåtekrar mellan nav och fälg. Detta gjorde att slanglösa däck kunde användas.

Man måste tillstå att detta var en lösning som innebar ett stort kliv framåt för den korsvisa utvecklingen mellan däck och chassin. På sikt skulle det även innebära att diagonaldäcken till största delen ersattes med radialdäck. Samtidigt lade det grunden för de mer avancerade chassin som började komma under 1980-talet.

Sidkastet kunde minimeras jämfört med trådekrade fälgar som alltid varit svåra att få helt raka. I synnerhet då comstar-fälgarna kom i ett tidevarv med däcksdimensioner fram på minst 18" men ibland ända upp till 23". Sidkastet var dock ännu mindre på gjutna fälgar. Honda accepterade sidkast på upp till +/- 1 mm utan att betrakta fälgen som felaktig. Trots detta kunde ägarna till fordon som hade fälgar precis på den yttersta gränsen mycket väl känna detta vid körning. En av de maskiner som hade flest problem med sådant sidkast var Honda CX 500 Turbo, trots att den hade tredje generationens fälgar.

Den första generationen fälgar med fem ekrar hade den rundade sidan av ekrarna utåt och ett skydd för nitarna i ett gummiliknande material. Fälgarna gjordes metallvita. När den andra generationen kom vände Honda ekrarna "ut och in" och tog samtidigt bort nitskyddet men behöll fem ekrar. Den andra generationens comstar-fälgar fanns i ett antal olika färger på olika modeller. Den tredje generationen fick sex ekrar placerade som 3 x 2. Detta gjorde problemen med lossnande nitar betydligt mindre.

Comstarfälgarna fick inte ett odelat positivt rykte. De som hade för vana att köra lite sportigare kunde få problem med sprickbildningar både i fälgens mittkant där ekrarna var fastnitade samt sprickbildning på själva ekern. De tunga maskinerna gav samma problem därför att de var just tunga. Guldvingen får tjäna som typexempel.

I mitten på åttiotalet ersatte Honda succesivt Comstar-fälgarna med gjutna fälgar.

Comstarfälg av den första generationen

Comstarfälg av den andra generationen

Ring oss gärna på 08 - 735 5000 för vidare info!