HONDAS INBOARD DISC BRAKE SYSTEM

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

TRENDSÄTTARE

TEKNIK

HONDA

1982 introducerade Honda sitt nya bromssystem kallat inboard disc brake system (IDBS).

Det stora problemet med motorcyklarnas skivbromsar på 70-talet var den urusla bromsverkan i blött väglag. Eftersom vattnet har ytspänning krävs det kraft (= tid) för att bryta igenom denna film på en rostfri skiva. Vid den här tidpunkten behövde man inte bekymra sig för beläggens innehåll, och alla belägg innehöll asbest. Slitsade/borrade skivor fanns inte och sintrade belägg var något okänt.

För att lösa det här använde man sig i princip av bilarnas teknik med gjutjärnsskivor. De har emellertid en stor nackdel på hojar. Det är fult med rostiga skivor och gjutjärn rostar lätt. Man valde att bygga in skivorna i en "trumma" för att dölja detta. Skivan fästes i ytterkant med hjälp av fästöron i skivan som då inte är cirkelrund (i princip tvärsom jämfört med standardlösningen). Man vann två saker. Dels ger en i ytterkant fästad platta mindre resonansljud eller bromstjut (Honda jämförde med en cymbal som för att få extra bra resonansljud är upphängd i mitten, som en vanlig bromsskiva) och dels bättre bromsverkan via materialvalet. Problemen blev istället kylningen av skivan och servicevänligheten.

Kylproblemet löstes med stora luftintag, scoop, som tryckte in luft runt skivan. Dessutom var ju skivan fäst i ytterkant (alltså inte som de vanliga skivorna i mitten) och då kunde man göra kylflänsar på navet för att ytterligare förbättra värmetransporten. Oket var placerat i centrum och greppade inifrån vilket gjorde att man vann diameter och bromseffekt. Bromseffekten var märkbart bättre än de vanliga skivorna men många tyckte att det var en underlig konstruktion. Dessutom blev det onödigt krångligt att ta av och framför allt sätta hjulet på plats igen eftersom det var rena mekano-systemet. Den som skulle sätta bitarna på plats igen hade varit betjänt av att vara en bläckfisk.

Systemet var nog bättre tekniskt än vad kunderna ansåg rent allmänt om konstruktionen. Utöver de få maskiner (VF 400 F, CBX 400 F och CBX 550 F/F2) som utrustades med systemet i början av åttio-talet kom det aldrig att riktigt slå igenom. Dessutom kom det nya material för bromsbeläggen och skivorna vart regelmässigt slitsade eller borrade för att på det sättet hindra vattenplaningen. Att IDBS dessutom var en tung konstruktion på en plats där man prioriterar låg vikt gjorde inte saken bättre. Det är av samma anledning som det senare kom inverterade framgafflar eftersom det inre benet väger mindre (och utgör en del av den ofjädrade vikten)

Ring oss gärna på 08 - 735 5000 för vidare info!