|
|
|
|
|
|
|
Suzuki befäste sin ställning i Customklassen redan i slutet av 80-talet med stilbildaren Intruder. 1986 kom 750:an (som 1990 blev på 800 cc) och 1987 var det dags för 1400:an. 600:an blev en kortvarig historia som endast togs in 1996 eftersom den anses för svag. När sedan konkurrenterna började komma med feta modeller svarade Suzuki med Marauder. Modellen släpptes 1997 och har blivit en av de bäst säljande feta custom 800:orna. Det har kommit en större likartad modell på 1500 cc, VL 1500, tokigt nog kallad Intruder eftersom Intruder hittills representerar en helt annan stil.
Det har inte hänt något revolutionerande
på tekniksidan sedan modellen lanserades 1997. 2003 var sista modellåret för Maraudern som försvann i samband med att miljökraven skärptes till Euro-2.
Modellen representerar en lite egen stil med sin
inverterade (uppochner vända) framgaffeln och Suzuki har tagit
fram ett kåpkit med en utseendekåpa vid lyset och en
magspoiler. Om man utrustar Maraudern med kåpkitet och kanske
en annan dyna och avgassystem får man en klart busig hoj. Förutom den inverterade framgaffeln följer chassit normal standard. En rundrörsram med traditionella stötdämpare bak är också vad konkurrenterna erbjuder. Vägegenskaperna håller rimlig klass även om de modellerna som har centralstötdämparfjädring blir något stabilare. Ingen av tillverkarna lägger någon större vikt vid detta eftersom modellerna väljs med ögat. Ingen custom är någon sportmaskin och körs sällan på det sättet heller. Konceptet ger vad kunden oftast frågar efter men inte mycket mer. Det här är en lättkörd hoj och har inte heller någon hög sitthöjd. Motorn är en vätskekyld 800 kubiks V tvåa med 45 graders lutning och fyrventilstopp och har hittills inte haft några tekniska problem. Konstruktionen följer standardkonceptet inom klassen även om det börjar dyka upp modeller med bränsleinsprutning. 1999 drog man om avgassystemet och ändrade luftburken (och tog bort ett verktygsfack) vilket innebar att man fick jämnare tomgång, men man kan inte säga att det skulle varit något problem på de tidigare årsmodellerna. Effekten räcker för de flestas behov men kubikmindre hojar blir för de flesta för vridmomentssvagt. Det innebär samtidigt att många vill ha lite mer än det vrid som 800-klassen ger. Man kan säga att 800 kubiks V-motorer på nåt sätt motsvarar en två-litersbil, tillräckligt bra men inget extra. Den femväxlade lådan arbetar smidigt och har bra stegning och kraften överförs via kedja. Maraudern har, som de flesta konkurrenterna, en stor bromsskiva fram. Bromseffekten blir bra genom valet av den ovanligt stora skivan. Skivbromslåset ABUS Granit Victory fungerar inte, det är hänglåset som gäller. Att Suzuki prissatt modellen väldigt lågt gör den till ett av de vettigare köpen i klassen och kanske beror den låga prissättningen på att man inte vill mista sin dominerande position sedan Intrudern. I varje fall beror det inte på lägre kvalitét, Maraudern har visat sig lika felfri som Intrudern och den har det konkurrenterna har. Oavsett orsak är det låga priset till konsumentens fördel. Det har bildats en klubb för Marauder- och Intruderägare, MIG-Cruisers, som du kan maila här. Om du letar efter en viss färg eller design kan du klicka på någon av tankarna nedan så kommer du till respektive modell. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
