|
|
|
|
Vi kommer att uppdatera mer efterhand. Du får hålla tillgodo med detta så länge.
När Suzuki presenterade GSX-R 750 på 1984 års Köln-mässa var begreppet supersport knappast etablerat. Att Suzukin kom rätt i tiden är väl idag inget att ifrågasätta, och det innebar att Suzukis GSX-R serie som ingen annan sporthoj har kommit att förknippas med begreppet supersport. 1985 var utbudet av supersportmaskiner begränsat och de närmaste konkurrenterna på svenska marknaden var Honda VF 1000 F2, Kawasaki GPZ 750 R och Yamaha FZ 750. Året innan kom Honda med VF 1000 R som dock inte såldes i speciellt stort antal. Det är synd att påstå att konkurrensen var mördande. 1986 kom Honda VFR 750 F och succesivt kom allt fler supersportmaskiner ut på marknaden. De första kunderna fick sina GSX-R maskiner i mars 1985. Inte förrän i början av 80-talet kom de traditionella stötdämparna att ersättas med centralstötdämparfjädring. När detta fjädringssystem kom innebar det en revolution i vägegenskapshänseende för oss hojåkare. Visserligen hade centralstötdämpare funnits några år tidigare på crossmotorcyklar men för gatbruk var det förbehållet de mest påkostade versionerna. Fördelen var att systemet medgav progressiv utväxling vilket gjorde att stabiliteten och högfartsegenskaperna blev påtagligt bättre. Inte för att GSX-R 750 var först, men den var ändå tidigt ute med detta system som för Suzukis del kom i volym 1983 i och med lanseringen av GSX 750 ES/EF. Ramarna var också i ett starkt utvecklingsskede under början av 80-talet. Som en av de första maskin på marknaden bjöd GSX-R 750 kundkretsen på en aluminiumram. Begreppet deltaboxram hade inte riktigt blivit etablerat och GSX-R 750:s ram var inte så kraftig som vi i allmänhet förknippar med begreppet. Trots allt hade GSX-R 750 en påtagligt bättre ram än de flesta övriga maskiner och den vägde bara 8,1 kg. (detta var ca hälften av övriga motsvarande ramar i stål) Tillsammans med den ganska branta gaffelvinkeln, som gjorde maskinen överstyrd i teknisk bemärkelse, samt den korta svingen blev maskinen extremt lätthanterlig, ibland beskriven som vinglig. Hjulbasen kunde hållas på korta 1.425 mm. Jämfört med t.ex. CB 900 F, som ändå var en mycket vanlig maskin så sent som 1982, var GSX-R av en helt annan generation. Man måste tillägga att CB 900 F inte ansågs vara en dålig maskin vid denna tidpunkt men utvecklingen gick rasande fort och konceptet rundrör/traditionella stötdämpare och stora hjul övergavs snabbt. Därutöver utvecklades däcken fort och det möjliggjorde i sin tur en mycket snabb utveckling av de kommande årsmodellernas chassin. Vid lanseringen hade dock även GSX-R 750 sett med senare tids mått mycket stora hjul, 18" både fram och bak. Med en nedläggningsvinkel på 55 grader och 179 torra kilon är man benägen att säga att GSX-R 750 är en tävlingsmaskin som anpassats för gatbruk. Och den blev både bedömd och berömd som en sådan och därmed fick GSX-R 750 den genomslagskraft inom supersportsegmentet som levt vidare sen dess. Den luftkylda motorn lämnade 106 hk vid 10.500 rpm med ett vrid på 72 Nm vid 8.000 rpm. Med en borrning/slag på 70/48,7 mm (749cc), kompressionsförhållande på 9,8:1 och 29 mm flatslideförgasare gav det motorn egenskaper som knappast tidigare setts på en gatmaskin. 4 ventiler per cylinder och brytarlöst tändsystem tar vi för givet vid vilken senare tidpunkt som helst men 1985 var det inte givet. Andra nymodigheter som Suzuki lanserade var en ny utformning av förbränningsrummet som Suzuki kallade TSCC (twin swirl combustion chamber) och dessutom hade GSX-R 750 DAIS, direct air intake system. Motorns var ovanligt smal vilket bidrog till den då extrema nedläggningsvinkeln. Dessutom har Suzuki ett kylsystem för kolvarna, SACS (Suzuki Advanced Cooling System). Detta system kyler kolvarna med olja från undersidan samt toppen via olje-insprutare. Sammantaget lyckades Suzuki reducera motorns vikt med ca 10% jämfört med vattenkylda motsvarande motorer. Även växellådan var ovanligt modern med 6 växlar samt hydrauliskt styrd koppling.
Redan 1986 uppdaterades dock
chassit. Svingen förlängdes med 25 mm och med detta
ökade hjulbasen till 1.455 mm. Suzuki ville stabilisera
högfartsegenskaperna något och chassiöversynen bidrog
till att minska den nervösa känslan hos 85:an. Eftersom
slanglösa däck av radialtyp började bli vanligare
standardutrustades GSX-R 750 med dessa. 1986 kom Honda VFR 750 F med ett delvis annorlunda (och snällare) koncept men som ändå får betraktas som en konkurrent till GSX-R 750. Suzuki lanserar nu även storebror GSX-R 1100 som ytterligare spär på Suzukis dominans i supersport-segmentet. Till 1987 kom GSX-R med en ny 41 mm framgaffel med för tiden ovanligt låg vikt trots att den blivit stabilare. Den nervösa gången hanteras av en styrdämpare. NEAS, New Electric Activated Suspension, tillkom för att förbättra framgaffelns egenskaper. Detta är en typ av antidive som påverkades av bromshandtaget och dessutom förbättrades den positiva dämpningen som nu blev justerbar i fyra steg. Bromsskivorna diameter ökades till 310 mm och blev nu flytande. Större bensintank, nu 21 liter, är ytterligare en nyhet. Torrvikten har nu ökat något till 181 kg. |
|
1988 kom en genomgripande uppdatering och man kan säga att GSX-R 750 är helt omkonstruerad.
Ramen fick en kraftigare profil
och tillsammans med övriga chassiförstärkningar, t.ex.
svingen, resulterade detta i 60 % högre vridstyvhet.
Bakfjädringen förbättrades och försågs med
nållager. Framgaffelns diameter ökades till 43 mm.
Hjulbasen blev kortare, nu 1400 mm, och därmed blev GSX-R 750
gruppens kortaste. Hjuldimensionerna ändrades till 120/70
x 17 i fram, bak 170/60 x 17 och GSX-R 750
försågs med nya fälgar.
1989 ökades återigen hjulbasen, nu till 1405 mm, återigen för att få bort en del av nervositeten vid högfartskörning. Den 1988 helt omgjorda motorn försågs med en ny stegning av växellådan och den svarta ljuddämparen försågs i stället med ett hölje i rostfritt stål. Det här var dock ändringar på marginalen. 1990 års stora förändring är att GSX-R 750 nu förses med en inverterad framgaffel på 41 mm. Motorn försågs med nya 38 mm förgasare, fortfarande Slingshot, och det nya avgassystemet av typen 4-2-1 görs i rostfritt stål. Oljekylaren fick ny utformning för större kapacitet. Bredden på bakfälgen ökades och bakhjulsdimensionen blev 170/60x17.
1991 blev återigen ett år i måttligt förändringstempo. Årsmodellerna från 1988 fram till 1991 kännetecknas ändå av måttliga förändringar från år till annat. Visserligen ser genom den nya kåpan maskinen modernare ut i slutet av perioden än i början men den inverterade gaffeln till trots är det ändå måttliga förändringar. |
|
1992 är det dags för en rejäl uppdatering. Samtidigt lanserar Kawasaki ZXR 750 och Honda kommer med CBR 900 RR Fireblade (du kan även läsa motsvarande historik om den). Suzuki väljer att fortsätta med förgasare trots att insprutning funnits sedan länge på marknaden. Noterbart är att en så skild motorcykel som Honda Gold Wing hade insprutning på vissa modeller redan 1985 och Honda CX 500 Turbo redan 1982. Sporthojarna har dock fortfarande generellt förgasare, så även Firebladen. Suzuki byter dock ut den luftkylda motorn mot en vätskekyld men konceptet med 4 ventiler per cylinder behålls. Vätskekylning blir nu allt vanligare då vätskekylda motorer får både effektivare kylning och jämnare temperatur (även Firebladen har vätskekylning). Vevaxeln fick en låg placering för att få en lägre tyngdpunkt. Likaså fortsätter Suzuki med förgasare då insprutning ännu inte blivit vanligt. Borrning/slag ändras till 70/48,7 mm med ett kompressionsförhållande på 10,9:1. Effekten ökar till 88 kW (118 hk) vid 11.500 rpm med ett vrid på 80 Nm vid 10.000 rpm. Svingen byts ut, den nya ramen får sandgjuten styrhuvudssektion och hjulbasen ökar till 1.435 mm. Med denna chassirevision får GSX-R 750 påtagligt bättre vägegenskaper genom att fjädringen förbättrats radikalt.
1993 är det ett mellanår efter 1992 års kraftiga uppdatering.
Till 1994 års modell gör Suzuki
återigen chassijusteringar. Svingen görs lättare och
starkare och bakhjulsdimensionen ändras till 180/55x17. Den
inverterade framgaffeln får tunnare gaffelrör med 43 mm
diameter. GSX-R 750 blir 9 kg lättare. 1994 kommer Kawasaki med ZX-9R Ninja. 1995 görs inga nämnvärda uppdateringar utan förändringarna rör mest kosmetiska detaljer som färger på kaross och gaffelben. |
|
1996 gör en genomgripande förändring och vi pratar om en helt nykonstruerad motor samt helt nytt chassi. Motorn konstrueras om och får nu kortare slag, nya mått är b/s 72/46 mm. Ytterligare en förkortning ser dagens ljus, SCEM. Det betyder Silicon Carbide Electro-Plate, en cylinderbeläggning för lägre friktion. SRAD, Suzuki Ram Air Direct, ser till att förbättra boost-effekten vid hög hastighet. De elektroniskt kontrollerade BDSR förgasarna på 39 mm är också nya. Kamkedjan får sidoplacering till höger och transmissionsaxlarna får triangulär placering vilket spar plats och bidrar till motorns kompakta mått. Chassimässigt kom en ny kraftigare sandgjuten ram men hjulbasen på 1.400 mm behölls. Bakhjulsdimensionen ändrades till 190/50x17. Karossen får en uppfräschning, speciellt sadel och baklyset, medan frontpartiet förblir i det närmaste oförändrat. Tanken och sidokåpaorna dras närmare varandra.
1997 är det ett mellanår efter 1996 års kraftiga uppdatering.
1998 kommer bränsleinsputningen. Det 46 mm stora
trottelhuset med tvåstegs avkänning av luft och
kylvätsketemperaturer, lufttryck i SRAD, trottelposition och
motorvarv. CDI tändningen gjordes om och kamtiderna ändrades. 1999 blir ett väntans år inför millenieskiftet. |
|
Millenieskiftet kommer med ett designskifte. Och inte nog med det, både motor och chassi blir uppgraderade.
Motorns kompression ökade
till 12,0:1. Ventilkåpan görs i magnesium.
Cylinderpaketets mått minskas med 7,5 mm och görs nu i ett
stycke. Motorn blir 15 mm kortare 8 mm smalare och 5 kg lättare
jämfört med den tidigare motorn.
|
|
Till GSX-R 750:ens tjugoårsjubileum passade Suzuki på att göra en jubileumsmodell, GSX-R 750 X Anniversary Edition. Varje exemplar är numrerat och fordonet är försett med en plakett med detta nummer.
Allmäntekniskt är den
jämförbar med normalversionen men med vissa avvikande detaljer. |
|
2006 är det dags för en genomgripande förändring.
|