|
Kawasaki spränger nu som
första (?) serieproducerade maskin 200 miles/h gränsen med
årsmodell 2000 av ZX-12R Ninja
Motortekniskt är det
naturligtvis effektnivån och tekniken runt detta som imponerar.
Med sitt tryckmatade insug höjs effekten succesivt från
182 till ca 200 vid toppfarten på 200 miles (322 km/t). Luften
leds in via ett scoop under kåpan och leds vidare in i ramen
där luftfiltret är placerat. Man skjuter in filtret i en
kasett och luften kommer slutligen ut via insugningsgummin som är
fästa direkt i ramen. Kawasaki kallar systemet ram air.
Borrning x slag är 83 x 55,4 och motorn har bränsleinsprutning.
Tändningenär elektronisk
och styrs av bland annat lufttemperatur och växelläge.
Avgassystemet är av titanium
och det har man till och med graverat in med stora bokstäver.
Den har större diameter än 9:ans ljuddämpare, som
också är av titanium, medan 6:an får klara sig med
enklare lösningar.
Chassitekniskt är det ramen
som är den stora nyheten. Kawasaki marknadsför den som ett
helt nytt koncept och att man gjort den fetare och dessutom
använt den till att hysa luftburk och batteri som därigenom
blir ovanligt lågt placerat. Detta har gjort den extremt stabil
om man får tro de omömen som fällts av de som
kört maskinen. Kawasaki säger blygsamt att inget annat i
denna kategori hojar ens kommer i närheten ("Nothing else
in its category even comes close") och vi får väl se
hur den kommer att bedömas av kunderna när den väl
kommer ut till försäljning och i de tester som står
för dörren. Das Motorrad har ju redan provkört
maskinen och de knappa omdömen som gavs där var positiva.
Fjädringssystem är av
Kawasakis Uni-Trak variant. Svingen har inte de
förstärkningar som kommit på flertalet andra
sporthojar och den ser i varje fall klen ut i jämförelse
med dessa. Orsaken till valet kanske kan ha att göra med att den
ofjädrade vikten ansetts viktigare för man får
väl utgå från att svingens stabilitet räcker
till. Bakaxeln justeras med vanliga kedjejusterare, inte Kawasakis
excentriska typ.
Orginaldäcket bak, Dunlop
200/50 x 17, är ett av de hittills fetaste på
produktionsmodeller och slår Hayabusan
som bara har 190 däck.
Utseendemässigt har Kawasaki
gjort en ansiktslyftning av hela Ninjafamiljen (även ZX-6R
Ninja och ZX-9R
Ninja är nya för året) och gjort kåpans
utseende tuffare än tidigare. I och för sig har man varit
noga med att ange att det här är ett förserieexemplar
så smärre ändringar kan kanske komma innan
produktionsmaskinerna finns hos kunderna (mars 2000).
Kåpans färgsättning
skiljer sig något från de övriga Ninjorna. 12:ans
front är enfärgad och har inte de färgskiftningar som
du kan se på 9:an. Den finns i rött, grönt och
grått. Den röda hade även röda fälgar medan
den gröna och silver hade svarta fälgar.
Backspeglarna har fått en
extremt konformad design och på kåpans nederdel har man
dessutom placerat små vingar för att hålla ner
cykeln vid snabb körning. Projektorstrålkastarna är
liggande till skillnad mot GSX 1300 R Hayabusans
stående men aerodynamiken kräver tydligen inte Suzukis
placering. Kawasaki har även satt på små blinkers
redan från början.
Att det är en extrem maskin
understryks av det stora scoopet som är placerat under
kåpan och inte som Honda VTR
1000 SP1 mitt emellan strålkastarna (vilket inte gör
att Hondan skulle vara mindre potent) . Scoopet sticker ut
framför strålkastarna och det gör kåpan mycket
egen. ZX-9R Samt ZX-6R
har scoopet betydligt mer integrerat i kåpan.
Tanken har, till skillnad
från 6:an och 9:an, ett intag i tanken för styret. Sadeln
sittyta har två olika material. Kutsen är avtagbar och
döljer en enkel passagerplats för den som är
ointresserad av komfort.
De analoga mätarna har svarta
mätartavlor och dessutom finns en digital panel för
övriga funktioner.
Ramen är svart, till skillnad
från lillebrödernas aluminiumfärgade, och motorn
är guldeloxerad.
I Paris visades den röda
färgen som huvudattraktionen medan man inte ens hade mer än
det sönderskurna exemplaret i grönt bakom en plastskärm
och den silverfärgade visades under några korta
ögonblick i blinkande discoljus. Klart var att man ville skapa
en speciell stämning runt Ninjorna som alla visades i ljusshowen
och det drog i varje fall publik. |
