OSPECIFICERAT YTTERTYG

PERSONLIG UTRUSTNING

MEMBRAN-JACKOR

BYXOR

Vissa fabrikanter specificerar inte vilket yttertyg som används.

Det betyder inte att yttertyget (det är det som står för rivsäkerheten och därigenom plaggets rivtålighet vid omkullkörning) måste vara dåligt men vi har ingen möjlighet att vägleda dig om kvalitétsnivån och därigenom säkerhetsnivån på plagget.

Det finns tre huvudsakliga grupper av yttertyger:

Oxfordnylon/Taslan är det enklaste och bör enligt oss inte användas för vanligt gatbruk. Oftast avsett för underliggande skydd som t.ex. en crossutrustning.

Kopiematerial av DuPonts Cordura, ibland fantasifullt namngivna, oftast omöjliga att specificera säkerhetsnivån på.

All mer påkostad produktion, oavsett fabrikat, sys i DuPonts Cordura.
Se även vidare under DuPont Cordura.

Glöm inte heller att materialangivelserna inte nödvändigtvis måste omfatta hela plagget. Anges att Cordura använts (d.v.s. man anger att DuPonts Cordura används då Cordura är ett registrerat varumärke av DuPont) kan ändå delar av plagget vara gjort i enklare och mindre rivtåliga material.

Vi rekomenderar dig som köper din MC-utrustning av säkerhetsskäl att köpa plagg med specificerade yttertyger men då de enklaste materialen ofta används till speciella plagg (army-typ, löstagbara delar som ben/ärmar) är det inte alltid möjligt att erbjuda alternativ i mer realistisk säkerhetsnivå.

Sömnadskvalitén skiljer markant mellan olika plagg och fabrikat och detta har inte primärt något med materialvalet att göra. Självklart är det lika viktigt att sömnadsarbetet utförs med lika stor noggrannhet som materialvalen i sig. Det finns tyvärr inget objektivt sätt att jämföra detta då det är många inblandade faktorer. Enbart trådkvalitén är inte något absolut kvalitétskriterium då det finns både enkel, dubbel och trippelsömmar med olika sömnsmån som kan göra plaggen helt olika säkerhetsmässigt men med samma teknikbeskrivning av tillverkarna. Även tygets avslutning (är tyget hopsmält eller bara avklippt) har betydelse för trådens förmåga att reva upp tyget.

Många tror att funktionsmembranet är det yttre tyget men de textilplagg som har membran för vattentäthet har detta under yttertyget. För att inte nöta sönder membranet måste det finnas ett foder som skyddar. Se vidare under funktionsmembran. Vattentätheten styrs inte av yttertygets kvalité.

Nylon mäts i vikten på tråden och detta anges som ett värde i Denier, t.ex. 500 D. Det anger då även det vävda tygets tjocklek som också styr rivstyrkan. Ju lägre tal desto klenare väv och omvänt ger högre tal starkare väv. Denier-värdet är inte ett mått på trådens rivtålighet utan endast en viktsuppgift. Man kan dock, om man håller sig till exakt samma material och fabrikat, (t.ex. DuPont Cordura) få en god uppfattning om trådarnas inbördes relation. DuPont Cordura 1000 D är följaktligen starkare än DuPont Cordura 500 D men kan inte användas i jämförelse med t.ex. Airguard 500 D.

För att förstärka plaggen ytterligare används ofta starkare material på utsatta ställen (axlar, armbågar, knän, handflator) för att inte plaggen ska kunna slitas sönder vid ett olyckstillbud. Ett vanligt förekommande förstärkningsmaterial är Kevlar men även andra starka material kan fylla motsvarande funktion. Att köpa ett enkelt (rivsvagt) tyg och stirra sig blind på förstärkningarna verkar lite som att gå över ån efter vatten.

Under yttertyget sys ofta fickor som man kan lägga skydd i. Nuvarande norm för skydd lyder under den gemensamma europeiska normen, CE. Skydden står för slagskyddet. Skydden sitter inte på plats längre än tyget håller ihop. Därför blir frågan om skydd (=slagskyddet) en akademisk fråga om man inte väger in tygets rivtålighet.

MC-Poolen