SKINNJACKOR

PERSONLIG UTRUSTNING

SKINNJACKOR

HÄNGSELBYXOR

BILDER PÅ SAMTLIGA SKINNJACKOR

BILDER PÅ SAMTLIGA HALVARSSONS SKINNPLAGG

BILDER PÅ SAMTLIGA JOFAMA SKINNPLAGG

BILDER PÅ SAMTLIGA McPOOL SKINNPLAGG

TIPS OM VAL

Det finns en hel rad av modeller som man självklart mest väljer efter smak. Det finns ändå vissa saker som gör vissa jackor mer praktiska utan att utseendet skiljer alltför mycket.

Kragens utformning är viktig för hur mycket det drar i halsen. Dels finns kinakragen som tätar ända upp mot halsen och dels den v-formade öppningen, typexempel är den klassiska pilotjackan, som är svår att få helt tät.
De flesta tätar med en snusnäsduk eller en Buff-halsduk och det duger så länge det inte är alltför kallt.

När du väljer storlek så skiljer sig rekomendationen något från val av skinnställ och byxor.
Jackan sitter inte fast i byxan och det finns inga partier som direkt töjer sig. Däremot blir allt skinn mjukare så man kommer ändå att uppleva jackan som större när den blir mer följsam men välj inte onödigt tajt. Tänk på att ärmarna blir något kortare efter en tids användning men sen är det olika vad man ska dra för slutsats av detta. Axelvadderingarna skiljer sig också åt mellan olika jackor och är vadderingar kraftiga och mjuka kommer de att falla ihop något och därigenom öka ärmlängden. Sen får du kombinera dessa faktorer med egenskaperna hos den jacka du väljer.
Det mått som inte får vara fel är ärmhålets omkrets. Om det måttet är för litet skär jackan in under armen och det kommer aldrig att bli bättre.
Det finns även jackor i D-vidd samt vissa extra vida modeller.

Det finns även längre skinnjackor och det är praktiskt om dessa då har dubbelt blixtlås så att man kan sprunta jackan (öppna den nedifrån) då den annars knölar sig vid grenen.

Det finns också jackor med extra mycket förstärkningar. Idag har flertalet jackor åtminstone möjlighet att sätta i CE-skydd men alltfler jackor säljs med skydd från början. Ryggplatta i jackan är däremot inte bästa lösning, även om det är bättre än inget, du bör använda ett separat ryggskydd om du vill höja säkerheten. Alla skydd som sitter i plagg vrids tillsammans med plagget om du åker omkull. Sitter ryggskyddet fast på kroppen är det normalt säkrare än en ryggplatta i jackan.

De flesta vill kunna få plats med någon tröja under jackan. Vill man ha något extra varmt som inte blir alltför bylsigt kan man ta dubbla college-tröjor. Välj inte extra stort för att få plats med en extra tjock tröja eftersom du då sänker säkerheten. Det finns också speciella värmekläder för dig som är frusen eller kör när det är extra kallt.

Det finns jackor i både känguru, nötskinn och getskinn.
De allra flesta dyrare jackor sys i nöt. Dels kan man få större tjocklek på skinnet vilket ger mer stadga än det tunnare getskinnet och dels har det en snyggare yta. Skinnbitarna kan göras större och därmed ges möjlighet till färre sömmar vilket ökar säkerheten.
Alternativet get är i vissa fall att föredra. Getskinnets annorlunda struktur ger ett starkt skinn utan att behöva vara särskilt tjockt vilket ger en smidig och lättare jacka.
Dessutom har ofta priset en viss betydelse och getskinnet är i allmänhet billigare.
Känguruskinn finns också som alternativ. Känguru är det i särklass starkaste skinnet och dessutom är det tunt. Det innebär att du får en mycket lätt jacka som är säker och inte minst damerna uppskattar detta. I vissa racingställ har känguru använts några år med mycket gott resultat. Tyvärr är känguru det dyraste skinnet men vill du ha maximal komfort ihop med säkerhet kan du inte välja den billigaste skinnkvalitén (kanske därutöver med mindre påkostade detaljer som sömmar).
Du kan läsa vidare om skinnkvalitéer och skinnberedning.

Alltfler jackor kommer med funktionsmembran i plagget. Räkna inte med att det blir helt vattentätt men det blir definitivt betydligt tätare. Hur tätt beror på hur du sköter (smörjer in) plagget. Ett torrt skinn drar åt sig vatten och även om membranet stoppar vattnet att komma in till kroppen blir plagget kallt så länge fartvinden försöker torka skinnet. Man kan med skäl ändå hävda att det är en fördel med membran, men som sagt, så tätt som med regnställ utanpå är det svårt att få. Därutöver måste man vara medveten om att skinn tappar en stor del av sin rivtålighet när skinnet blir blött. Skinn är inte någon enhetlig grupp material men man räknar generellt med att endast ca 20% av skinnets rivstyrka finns kvar efter en timme i regn. Det innebär att man ändå bör använda regnställ för att bibehålla säkerheten. Väljer du en jacka utan membran måste du komplettera med regnställ eftersom skinn inte står emot väta särskilt länge. De flesta väljer tvådelat regnställ eftersom de är betydligt mer smidiga att ta på.

Skinn måste underhållas för att behålla sin säkerhet och vattenavstötande förmåga och det är därför omöjligt att säga hur länge skinn står emot regn. Skulle jackan bli blöt torkar man den i rumstemperatur och smörjer in med ett läderfett medan den är svagt fuktig. Du bör under alla omständigheter smörja in jackan ca två-tre gånger per säsong. Skinnet drar bara åt sig en viss mängd fett så får du överskott att torka av är skinnet mättat och du har gjort ett bra jobb.

Att smörja in skinnet är inte minst viktigt för skinnets rivhållfasthet så vill du åka så säkert som möjligt ska du inte glömma den detaljen. Smörj aldrig in plagget med något skinnfett som innehåller silicon eftersom du då förstör plagget!

MC-Poolen