LÄR DIG MER OM HJÄLMAR

PERS UTRUSTNING SKINN HJÄLMAR STORLEKAR - - DÄCK OLJOR

ÖVERSIKT PERSONLIG UTRUSTNING ÖVERSIKT STORLEKAR

Hjälmen är den viktigaste delen i din utrustning! Se inte hjälmen som den sista delen du väljer när du diskuterar utrustning utan börja med att fråga dig hur mycket du vill skydda ditt huvud. Du provar säkert fler par skor innan du handlar så jämför hjälmar lika noga innan du handlar den. Har du satt upp en gräns för vad utrustningen får kosta är det bättre att pruta på något annat än hjälmen. Från 2004 gäller i Sverige (för nysålda hjälmar) att de ska vara E-godkända enligt 5 normen. Nuvarande norm heter E22-5. De tidigare SIS-godkända hjälmarna samt de med lägre nummer efter 22 (t.ex. E22-4) räknas dock fortfarande som godkända och får fortsätta att användas. För SIS-godkända hjälmar utan samtidigt E22 godkännande gäller att de endast får användas i Sverige. Det kan dock diskuteras om de mycket äldre hjälmarna som de SIS-märkta eller med lägre nummer än E 22-4 borde vara det. Exempel på en sådan SIS-godkänd hjälm är Nolan N01 som får säljas därför att den 1970 blev godkänd enligt SIS-normen och det inte finns något som retroaktivt tar bort ett sådant godkännande. Det finns inte heller något som reglerar när en hjälm blir för gammal. Eftersom myndigheterna inte tagit tillbaks godkännandet från 1970 och så länge hjälmen tillverkas enligt dessa specifikationer får den fortfarande nysäljas. Vi anser dock att det är ett mycket tveksamt beslut som knappast gagnar motorcyklisternas säkerhet. Sedan 1970 har utvecklingen gått något framåt och det är inte troligt att en sådan hjälm skulle kunna godkännas enligt ens den lägsta E22 normen. Skulle den göra det vore det skäligt att fabrikanten testat den och fått den godkänd så att den därmed skulle kunna säljas även i övriga EU-länder (EU länderna har gemensam norm för godkännande av hjälmarna) Hjälmarna testas enligt europanormen, som märk väl inte gäller i England. Per princip får därför en hjälm inköpt där inte säkert användas här, då den inte testats och godkänts enligt europa-normen. Hjälmen ska bland annat stå emot slagtest på fyra punkter och ingen av dessa ligger i hjälmens nederkant. Det finns ingen information om hur väl hjälmarna klarat sig men vi får anta att en del hjälmar klarar sig med nöd och näppe medan andra klarar sig med god marginal. Vilket land som godkänt hjälmen framgår av siffran efter E i en cirkel. Oavsett vilket land som godkänt den gäller godkännandet hela EU. Hjälmens vikt är av betydelse för säkerheten. Ju lägre vikt desto bättre men självklart inte till priset av övriga egenskaper. Det måste därför bli en kompromiss mellan egenskaperna och det är inte sagt att den lättaste hjälmen är den säkraste. Även hjälmens balans (tyngdpunktsplacering) kommer att ha betydelse och den märker du först efter några mils körning eller i sämsta fall vid ett olyckstillbud. Hjälmar delas in i två kategorier skalmaterial; Glasfiber och plast. Naturligtvis innehåller en så grov uppdelning stora skillnader inom kategorierna men att glasfiberhjälmarna som grupp är överlägsna råder det knappast någon tvivel om. Orsaken till säkerhetsskillnaderna ligger i skalmaterialens olika karaktär. Plasten är böjlig och seg medan glasfibermaterialen är hårda. Att beskriva skillnaderna utan att få det att framstå som att plasthjälmarna är dåliga kan vara svårt. Man får dock väga det högre priset mot den högre kvalitén och kolla om inte plånboken rymmer en bättre hjälm. Om du skulle ha nytta av hjälmen kan den investeringen inte mätas i pengar. Samtidigt innebär generaliseringen att man kan få det att låta som alla glasfiberhjälmar är bättre men så enkelt är det inte heller. Med en billig glasfiberhjälm följer nackdelar i tillverkningsprocessen. I vissa fall kan det vara så att en billig glasfiberhjälm har så bristfällig kvalité att en plasthjälm är att föredra. Håller man sig till de stora fabrikaten kan man nog ändå säga att kvalitén genomgående är mycket hög. Tar vi t.ex Shoei och Arai (som är arga konkurrenter i proffsklassen och naturligtvis hävdar de att just deras tillverkningsfilosofi är den rätta) har man inga billiga (och därmed dåliga) hjälmar i sina sortiment. Du märker vilka hjälmar som används på tävlingsbanorna och de killarna brukar veta hur man ska klara sig utan skador. Shoei och Arai är definitivt två av de vanligaste hjälmarna i proffs-sammanhang och inget av fabrikaten tillverkar av säkerhetsskäl plasthjälmar. Arai inte heller s.k. öppningsbara hjälmar. Tekniskt handlar hjälmens säkerhet om att fördela kraften så att den inte når din skalle. Glasfiberhjälmarnas idé är att det yttre skalet är hårt och fördelar kraften medan inredningen som dämpar farten görs mjuk. Inredningen består alltid av frigolit. Vilken densitet den har, alltså hur hård den är, har stor betydelse för dess förmåga att dämpa kraft. Vissa hjälmar har dessutom olika densitet på frigoliten beroende på vilken del av skallen den skyddar, s.k. skiktad frigolit. Densiteten kan t.ex. få vara högre i pannan än i hjässan (utom kanten i pannan) vilket ytterligare förbättrar säkerheten. Tyvärr syns inte sånt utanpå hjälmen. De hjälmar som har olika typer av laminatskal (finns i två, tre och fyrlagers laminat) fördelar kraften bättre och minskar ytterligare risken för skador. I kombination med t.ex. skiktad frigolit når man därigenom ett mycket hög säkerhetsnivå inte minst om tyngdpunkten dessutom är låg. Plasthjälmarnas idé är att skalet är segt och inredningen hårdare. Kraftfördelningen i skalet är sämre och för att kompensera det sämre skalet görs inredningen (frigoliten) i högre densitet för att klara normen. De både fördelar kraften sämre och bromsar upp kraften sämre vilket ur säkerhetssynpunkt naturligtvis är sämre. Har man dessutom en hög tyngdpunkt är resultatet knappast någon höjdare. En viktig faktor för plasthjälmarnas begränsade livslängd (ca 2 år) är att plastens mjukgörare avdunstar och dessutom gör skalet sprött och mindre säkert. Plasthjälmens fördel är tillverkningsprocessen som gör plasthjälmarna billigare än glasfiberhjälmarna. Utöver val av skalmaterial har skalmaterialets tjocklek betydelse. Man kan göra ett billigt skalmaterial tjockare, varvid naturligtvis vikten ökar, och därmed förbättra vissa egenskaper på andras bekostnad. Ovedersägligt är det dock så att plasten inte tål UV-strålning vilket kraftigt förkortar plasthjälmarnas livslängd jämfört med glasfibermaterialen. Släng därför din plasthjälm efter max 3 säsonger, glasfiberhjälmen klarar dubbelt upp. Därför förekommer inga plasthjälmar i seriösa sammanhang. Det kan vara mycket svårt att se om en hjälm varit utsatt för en skada som påverkar säkerheten. Vid en krock vill tyngden av dig oftast fortsätta framåt. När något kommer i vägen så kommer det att trycka en tillfällig "buckla" i hjälmens skal och trycker då ihop frigoliten från fel håll (utifrån). Samtigt ska frigoliten bromsa din motsatta kraft (inifrån). Det är bäst att dessa krafter inte möts. Eftersom plasten är böjlig och glasfiber hårdare kommer bucklan att bli större i en plasthjälm (glasfiberhjälmen får oftast tydliga sprickor) och kraften kommer närmare ditt skallben. Dessutom går det inte att se om någon sådan hålighet mellan inredning och skal har uppstått. Man kan få samma effekt, att inredningen inte ligger an mot skalet, om hjälmen stått för varmt. En hjälm bör inte utsättas för högre temperaturer än ca 60 grader eftersom högre temperaturer påverkar frigoliten. En sån hjälm har inte samma säkerhet som fabriken ursprungligen tänkt sig och bör kasseras. Köp därför ingen hjälm som varit placerad under en spotlight i den fina displayen i butiken. Köp inte heller en begagnad hjälm, du kan inte bedöma säkerhetsnivån och en del av livslängden är ju redan förbrukad. En två år gammal plasthjälm har i princip max ett års livslängd för den nya ägaren. När vi ändå nämner vikten av att inredningen ligger dikt mot skalet och självklart inte flyttar på sig vid en skada inser du säkert att din skalle också ska ligga dikt mot inredningen. För stor hjälm sänker säkerhetsnivån eftersom du då först måste krocka mot inredningen och sen få kraften dämpad. Dessutom kan hjälmen börja flytta på sig och har du otur kanske inte hakbandet håller hjälmen kvar på huvudet. Och då kan du ju lägga ut hur mycket pengar som helst på inget skydd alls. Även tyngpunktsplaceringen har stor betydelse. Om tyngdpunkten hamnar rakt ovanför halskotpelaren i normal körposition är det i sig bra (nödvändigt) för att hjälmen ska kännas komfortabel. Ju högre upp tyngdpunkten är placerad desto mer måste du balansera huvudet. Det märks inte i butiken när du provar hjälmen men du märker det efter ett par timmars körning. Men detta är endast en del av resonemanget. När du krockar vill huvudet i allmänhet framåt. Du böjer då huvudet och ju högre tyngdpunkten är placerad desto mer fel framåt kommer den att hamna i detta scenario. Det innebär att den högre tyngdpunkten (även vid samma vikt på olika hjälmar) kommer att fresta på nackmusklerna kanske till den gräns där du inte förmår mer. Om du tänker dig att tyngdpunkten är i höjd med visirets ovankant vid örat och du böjer huvudet framåt, hur långt kan du då böja huvudet innan tyngdpunkten ligger framför halsen? Om du har tyngdpunkten vid visirets nedre kant istället kan du böja huvudet betydligt mer. Det här är ett ofta förbisett säkerhetsmoment. Eftersom hjälmarnas nederkant (hakpartiet i ett band runt hjälmen eller annorlunda uttryckt partiet under öronen) inte ingår i testnormen och de flesta hojåkare vet att hjälmen ska vara lätt kan mindre nogräknade hjälmtillverkare tunna ut skalet i denna del av hjälmen utan att hjälmen får sämre testresultat. Det är bara du som får sämre säkerhet eftersom tyngdpunkten hamnar betydligt högre. Så vikten är absolut inte den enda delen av resonemanget, man måste lägga till att viktreduceringen inte får påverka övriga säkerhetsmoment negativt. Glasfiberhjälmarna, som vi helst rekomenderar, görs av flera olika material. Det är länge sedan ren glasfiber användes, numer är det nästan undantagslöst compositblandningar som gäller. Fabrikanterna har sina strikt hemliga recept men de billigaste har inget recept alls. Denna hemliga blandning hälls i en form och pressas för att sedan få hål skurna för ögonöppningen och ventilation. Ju flera veck och hål desto fler punkter för kraften att samla sig på, bäst är så släta hjälmar som möjligt. Denna faktor måste också jämföras med skalets jämnhet, typ och tjocklek. En välgjord hjälm med fler hål kan ändå vara bättre än en enklare slätare hjälm. De olika fabrikanternas skal får då olika egenskaper jämfört med varandra. Både Arai och Shoei har metoder för att framställa dubbelskal, Shoei har två och Arai har totalt fyra olika skaltyper. Du kan jämföra det här med ett laminerat glas i bilrutan. Självklart har de mer påkostade skalen både högre pris och kvalité, de är helt enkelt säkrare. Plasten är segare och har den nackdelen att den påverkas av solens UV-strålar. Egentligen är det inte det bästa materialet men det är enkelt att hantera och ger ett hyggligt skydd till ett lågt pris. Använder man en plasthjälm normalt bör den bytas ut någonstans var tredje säsong men tyvärr ser vi ofta hjälmar som är 15 år. Dessa är klart olämpliga att använda och du bör definitivt byta den. Allt är bätttre, även en hjälm i lägsta prisklassen. Plasthjälmarna klarar inte heller den amerikanska normen som är hårdare än den europeiska. Ändå finns det lägen där man rekomenderar plasthjälmen och det speciellt om den och ingen annan hjälm passar dig. Samtidigt måste man visa respekt för våra olika prioriteringar och plånböcker. Självklart måste man väga in även andra faktorer, inte minst passformen. På samma sätt som vi har olika form på våra fötter har vi olika form på våra skallar. Visste du att vår skallform generellt skiljer mellan olika kontinenter? Därför kommer du inte att få samma passform om du köper en Arai i Japan, USA, Afrika och Europa då skalformen är olika mellan dessa marknader. Nu skiljer inte alla fabrikat ut så noga men när du provar ut din modell måste du tänka på passformen. Om du väljer en rund hjälm till din ovala skalle kommer du att få gå upp i storlek för att måttet nacke/panna ska räcka till. De extra centimetrarna blir över vid öronen eftersom måttet öra/öra också ökar med större storlek. Den hjälmen kommer att bli bullrig på dig. Har du däremot rund skallform och väljer en oval hjälm blir måttet nacke/panna för långt men detta är ytterst ovanligt. Därför är jag ganska skeptisk till hjälmtester där man hävdar att man kan mäta hjälmens buller. Hur kan det vara möjligt att mäta på någon annan än sig själv? Dessutom skiljer sig hojarna kraftigt åt med olika höga kåpglas eller kanske inget alls och därmed helt olika luftströmmar. Det du hör är turbulens och på vissa dyrare hjälmar sätter man på stora luftutblås på bakdelen för att minska turbulensen och därmed bullret. Man försöker helt enkelt flytta turbulensen och ljudet bakåt. Så länge vi pratar om sådan detaljer kan man göra skillnader i tester men aldrig på hur tyst du upplever hjälmen på din hoj. Det finns moderna hörselskydd som bara tar bort vissa frekvenser, vindbruset, utan att dämpa ljudet i sin helhet om du söker ett billigt sätt att tysta din hjälm. Hjälmar tillverkas också i olika skaltyper, jethjälm (öppen), integralhjälm och öppningsbar. Tittar man enbart på säkerheten måste man rekomendera en integralhjälm. Dessa ger ett bra skydd för ansiktet och är också en komfortdetalj. Man har lätt att stänga ut regn och friska vindar vilket blir svårare på en öppen hjälm. Vissa jethjälmar har integrerat visir men det blir inte lika dragfritt som i integralhjälmen. De öppningsbara hjälmarna höjer komforten upp till integralhjälmens nivå men eftersom låsmekanismerna är för svaga för de krafter som kan komma ifråga kan de inte erbjuda bättre säkerhet än jethjälmarna. Oftast är det bara på två plasthakar och två skruvar som håller hela frontpartiet med resten av hjälmen. Sådana lösningar kan inte bli speciellt säkra och lossnar delar kan man även skada sig på dessa. Dessutom blir öppningsbara hjälmar betydligt tyngre vilket naturligtvis också är en nackdel. Tänk också på att frontpartierna oftast är gjorda i plast även om själva hjälmen (det som är kvar när du öppnat hakpartiet) är gjord i glasfiber. Det kan vara värt att notera att avståndet till hjälmens "hakspets" från halskotpelaren också är av betydelse för säkerheten. Ju längre avståndet är desto större blir momentarmen. Det innebär att även en svagare smäll med lång momentarm kan ge en betydande kraft på halskotpelaren och det vill man helst undvika. Därför bör inte platsen mellan din haka och hjälmens insida framför munnen vara större än ca lillfingrets tjocklek. Om däremot hakan ligger an mot hjälmen är det inte heller bra och dessutom ytterst okomfortabelt och en sådan hjälm passar dig inte, så det blir till att prova någon annan modell. Olika tillverkare ser olika på nödvändigheten av olika storlekar på själva skalet. Många hjälmar tillverkas bara i en skalstorlek och sen gör man storleken "rätt" genom olika tjocka inredningar. Förutom att en liten person kanske fär en groteskt stor hjälm på utsidan kommer säkerheten att skilja mellan olika storlekar. Dessutom blir den minsta hjälmen tyngst eftersom den har mest inredning. Vikten bör vara lägre på en mindre storlek. Den personen som har en stor skalle får då också den tunnaste inredningen trots att det borde vara tvärsom. (den levande kraften ökar med vikten på personen) och det är en större kraft som ska bromsas upp. Högklassiga hjälmar har flera olika skalstorlekar och de mest påkostade har separata skal för varje storlek. Naturligtvis blir de dyrare att tillverka men säkerhet tillkommer inte av en slump. Sådana säkerhetshöjande faktorer syns på prislappen men inte nödvändigtvis på hjälmen i sig. Inredningsmaterialet är också viktigt. Skönast brukar de flesta tycka att plysch-inredningarna är. Dessa isolerar bra mot såväl kyla som värme. Dyrare hjälmar har ofta high-tech material typ CoolMax som erbjuder komfort utöver det vanliga. De billigare hjälmarna har oftast en enklare tyginredning med begränsad livslängd. Även valet av tjocklek på frigoliten relaterat till tjockleken på komfortstoppningen (skumgummit med tyget) har betydelse. Billigare glasfiberhjälmar har en tjockare komfortstoppning och det kan kännas bekvämare i butiken. Tyvärr blir då säkerheten lidande eftersom frigolitens tjocklek minskar (om inte skalet görs större och därmed tyngre). Därför uppfattas oftast en säkerhetsmässigt mer påkostad hjälm som mindre komfortabel innan den satt sig efter din ojämna skalle men det är tvärsom efter en tids användning. Det är när hjälmen är ny och provas i butiken som den är som minst bekväm. Pedagogiskt kan det vara knepigt att förklara detta men den dyrare hjälmens inredning blir i allmänhet mycket skönare än den billigare hjälmens när den satt sig, men som sagt, det märker du inte när du provar den ny i butiken. Hjälmar med urtagbar inredning avser inte frigoliten utan endast komfortlagret (tyget). Gör rent med torrschampo eller de specialpreparat (helmet care) som du hittar hos de flesta hojhandlare eftersom ett ytterst litet antal hjälmar har löstagbart inredningstyg. Är det så att du inte tävlar (tävlingsförarna svettas rätt rejält i hjälmen) har du ytterst begränsad fördel av att inredningstyget är löstagbart. En del kunder reagerar över hakbandets stängning på mer påkostade hjälmar. Säkrare hjälmar stängs alltid med s.k. D-öglor. Det är två D-formade metallringar där man drar hakbandet först genom båda och sedan tillbaks genom den ena. Det ger ett mycket säkert stängningssystem och är ett krav i professionella sammanhang. Kommer vi över nivån 3.000:- så förekommer inga snabbspännen eftersom de inte är säkra nog. Under det senaste året har en hel del billigare hjälmar också fått denna säkerhetshöjande låsning. Man slipper en infästning av hakremmen och dessutom slipper man en stor metallklump vid halsen. Du känner skillnaden tydligt om du låser hjälmen och viker huvudet framåt, snabblåset känns rätt rejält på de flesta i det läget. Vad som händer i ett olycksscenario ska jag inte gå in närmare på. Vissa billigare hjälmar har en taggad hårdare plastbit som skjuts in i låsmekanismen. Det behövs naturligtvis inte alltför stor kraft för att en sådan låsning ska rappa och lossna. Hakband måste ha både realistisk fastsättning i skalet och realistisk draghållfasthet i själva hakbandet så om låsningen är tveksam blir det som med alla kedjor, ingen är starkare än sin svagaste länk. De mer seriösa snabbspännena har låsning i metall oftast utformad som en pil eller en fyrkant med ett hål i. Det är oftast bara en yta på ca 3 mm bredd och 1 mm höjd som då håller låsningen och det kan aldrig uppnå samma styrka som D-ringar. Det är inget annat än vanans makt som gör att man kan tycka det är knöligt med D-öglors låsning i butiken. Har du gjort det några gånger är det absolut inget problem och ingen tänker vidare på det. Kan du därmed höja säkerheten inser du säkert de tekniska fördelarna. Och, handen på hjärtat, (om du har en hjälm med snabbspänne) när kollade du funktionen senast och gjorde service på snabbspännet? Det är utsatt för regn, svett och smuts och kan faktiskt kärva. Du kanske tror att det fungerar men skulle du testa lite noggrannare kanske du märker att låsklackarna kärvar lite och hakbandet kanske inte är låst som du tror. Efter en tids användning fasas kanterna av och det blir ytterligare lättare att få upp låsningen. En låsning med D-öglor kan inte tappa i säkerhet. Var rädd om ditt visir, det är också en del av säkerheten. Ett visir får aldrig spricka. Inga seriösa fabrikanter gör visir som skulle kunna spricka men vad händer om du använder en massa konstiga kemiska preparat? En del kan göra visiren spröda så att de därigenom kan spricka. Använd därför kemiska preparat mot imbildning och regn med måtta och helst inte alls. Ofta glider man mot asfalten och det är inte ovanligt att ena sidans fästen för visiret går sönder. Om visiret hakar i något och vänder sig ut och in får det fortfarande inte spricka. Skulle det göra det får du en sylvass kant som kan komma in i siktöppningen och skära dig i ansiktet. Eller kanske lika illa, den del av visiret som lossnar kan skära sönder din omsorgsfullt valda jacka eller byxa och kanske även det som är innanför. Tänk även på att denslagna hakpartier från öppningsbara hjälmar kan skära lika illa. Gör rent visiret i ljummet rinnande vatten med en mild tvållösning (flytande tvål eller diskmedel) och undvik kemiska experiment om du inte vet vad du sysslar med. Lägg hellre visiret i blöt över natten om du fått många flugor som blivit stenhårda än att gnugga rent det. Tänk också på att om du lackar din hjälm måste lackens kemiska sammansättning (lösningsmedlen) stämma med plastens kemi (gäller även klister från dekaler). Fel kombination kan förstöra skalet men glasfiberhjälmar är i princip mindre känsliga (gränsande till okänsliga) för detta men plasthjälmar ska inte lackas om! Som tidigare nämnts tål inte heller frigoliten högre temperaturer än ca 60 grader vilket utesluter ugnslackering med inredningen kvar. Ingen hjälmfabrikant rekomenderar att plocka isär hjälmen och återmontera den, oftast är frigoliten monterad med hjälp av tryckluftsdrivna verktyg och du får "aldrig" tillbaks den med bibehållen säkerhet. Till sist vill vi påpeka att hjälmar där man skjuter upp ett visir mellan inredningen och skalet är mycket tveksamma. Då ligger inte frigoliten mot skalet och det är absolut inte bra ur säkerhetssynpunkt. Nog ordat om hjälmens egenskaper. Den ska ju passa också. De flesta väljer i största laget och en av våra svårare uppgifter är att övertyga dig om att köpa en pryl för kanske 3.000:- som du tycker är för liten. Vi skiljer på två begrepp, för liten och trång. För liten hjälm ska du naturligtvis inte köpa. En sådan hjälm går inte ner på skallen. Det ser man lätt vid ögonbrynen och normalt ska inredningskanten ligga ca 5-10 mm över dessa. Men köp heller inte större än den minsta som bottnar. Av samma anledning står småbarnsföräldrar och trycker på barnens tår när barnen får nya skor, de får inte vara för stora (långa). Trång måste den vara. Speciellt en glasfiberhjälm med lägre densitet på frigoliten kommer att töja sig, normalt upplevt som ca en storlek. Om du väljer hjälmen trång får du hamsterkinder och säger "va" vid tilltal. Då har du kommit ganska rätt. Orsaken till att välja så beror på att människor inte är perfekt formade. Din liksom andras skallar har vissa ojämnheter som frigoliten anpassar sig efter, du trycker ihop frigoliten lite grann. Normalt upplevs detta som en storlek större. Ett rimligt begrepp om hur den ingådda hjälmen kommer att kännas får du om du provar storleken större. Är medium bra ska du köpa en small om inte small är för liten (d.v.s. inte bottnar på skallen). Använd samma resonemangsgrund som när du väljer skor, väldigt få skulle köpa en för stor sko (för lång) för att bredden ska kännas okey i butiken. Skumgummit vid kinderna är det du trycker ihop fortast och mest. Därför trycker det lite extra där när hjälmen är ny. Det kan du bortse från när du provar. Du kan testa lite själv. Ta på dig hjälmen och ta tag i hakpartiet och tvinga det framåt/nedåt. Kan du då vrida hjälmen ner över ögonbrynen är det inte bra. Att uppnå det optimala, att hjälmen helt enkelt inte med rimligt våld går att vrida ner över ögonbrynen, är få förunnat men ju trögare desto bättre. Hamnar hjälmen på näsan kan du förmodligen även lyfta av hjälmen bakifrån. Med en sådan (för) stor hjälm har hakbandet dessutom mist en stor del av sin funktion. Jag skulle rekomendera dig att omedelbart köpa en ny och betydligt mindre hjälm så att du åtminstone fortsättningsvis får en godtagbar säkerhetsnivå. Självklart kan du inte välja en bred sko till en smal fot. Lika självklart kan man inte välja en rund hjälm till en oval skalle. Nordeuropéer har generellt oval skallform. Ju mer rätt du väljer desto mindre storleksbeteckning behöver du. Det går ju inte åt onödiga cm på avståndet öra/öra. Därför varierar de flesta kunders storleksbehov mellan två olika storlekar (t.ex. S och M) i olika modeller. Per princip är hjälmen i den mindre storleken det mest lämpliga valet. Lycka till med ditt val av hjälm och offra gärna fem minuter extra innan du bestämt dig. Du ska trivas i hjälmen några år och förhoppningsvis inte få den nytta av hjälmens egenskaper som vi beskrivit här, så håll dig på hjulen.